- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjette delen. Moderna typer. /
78

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Doktorns ed.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78

MÖDORNA TYPEB.

Ingen säng får ljuda derinom, intet tecken af gemen-
sämhet eller rörelse, man är ensam, ständigt ensam
med tystnaden och - Gud.
Fängelseporten öppnades nu der ute, presten kom
in och alla dessa lyssnande öron uppfattade genast, att
han icke var ensam.
Någon annan än direktören följde honom; man
såg ingenting, man hörde icke heller egentligen något
som bevisade detta, men man vädrade, så att säga,
någon främling, och i detta lif af dödande regelbunden
enformighet är h var j e den minsta omständighet anmärk-
ningsvärd.
Det var den resande engelsmannen, hvilkeu kom-
mit att bese fängelset, innan han, som ämnade sig öfver
fjellen åt Norge, lemnade Haparanda.
Han talade mycket illa svenska, kunde med stor
möda göra sig förstådd och direktören sjelf,f som å sin
sida var lika okunnig i engelskan, följde honom artigt
efter predikans slut omkring öfver allt och tillät honom
till och med att skänka en och annan af fangarne en
liten bit tobak ur sin dyrbara sköldpaddosa.
På detta sätt kom han äfven till Ehvalds cell.
Då dörren öppnades, satt dentie med anttbogaröe stödda
,emot bordet och ansigtet doldt i händerna.
Direktören nämnde hans namn och yttrade några
ord, som likväl icke besvarades, men vid ljudet af den
främmandes röst spratt han till, lät händerna sjunka
ned och blickade liksom förfärad på den originelle främ-
lingen, som stod framför honom insvept i sin rutiga
plaid som ett lindebarn.
Om direktören varit en skarpsinnig iakttagare, skulle
han kanhända äfven hos engelsmannen funnit en ögon-
blicklig rörelse, som emellertid kunde härröra af hans
fåfänga bemödanden att yttra några begripliga svenska
ord, i det han vetgirigt och noga såg sig omkring
i cellen.
Öfver fångens bleka ansigte hade en stark och
glödande rodnad spridt sig; han reste sig upp med
häftighet och öppnade läpparna, liksom för att besvara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/6/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free