- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjette delen. Moderna typer. /
82

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Doktorns ed.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82

MOBEEKA TYPER.

Ehvald befann sig sedan den främmandes besök. Fän-
gelset är för inbillningen en högtryckningsmaskin, hvars
verkan gränsar till det underbara och hvars resultat
stundom tyckas upphäfva vilkoren för mensklig existens.
Hastigt ljusnade hans ansigte, en idé hade likväl
framtvungits i hans ansträngda hjerna liksom vatten-
dropparna, hvilka genom en häftig stöt frampressas ur
en till utseendet tom butelj.
Han steg upp, gick ett par slag i cellen med ned-
sänkt hufvud och stannade sedan vid dörren för att
lyssna.
De tjocka plåtbeslagna plankorna tycktes emeller-
tid kunna trotsa alla dylika bemödanden och gjorde
det också i sjelfva verket, men fångar hafva ofta ett
sjette sinne, för hvilket man icke har något namn, ett
slags obegriplig förnimmelse, som ersätter syn och hörsel:
de se icke, de höra ingenting, men de "känna på sig",
när de äro bemärkta eller ej.
Ehvald syntes lugnad, han gick tillbaka till muren
under fönstret, vände ryggen åt dörren och började
varsamt upphärfva det lilla nystanet, hvars tråd han
sakta lade tätt utmed väggen på golfvet rundt omkring »
cellen.
Då han hum. t till dörren vände han om, den
skulle annars kunnat fastna vid den inträdande vakt-
karlens fötter, och då han hunnit tvenne hvarf omkring
var tråden slut, den innehöll således ungefär tjugu
alnar. *
I cellens halfdunkel på det smutsiga golfvet hop-
pades han, att de fina svarta silkestrådarne icke skulle
märkas, och sedan visitationen var försiggången, hade
han tid att fullfölja sin plan.
Nu*mer än förut öfvertygad, att äfven boken
innehöll något medel till flykt, satte han sig ned och
låtsade läsa deri, ehuru det redan försvinnande dags-
ljuset spred endast en obetydlig ljusning öfver bordet
vid dörren.
Denna bok syntes honom som ett slags gåta, ett
problem att lösa, som lät hans blod med fördubblad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/6/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free