Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Doktorns ed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOKTOKNS ED. 113
Allt hvad hon lidit och genomgått under de för-
färliga veckorna, ifrån sin ankomst till Haparanda och
till den qväll hon bortfördes ifrån den finska byn,
syntes henne som en fantastisk och osammanhängande
saga, hvars vidriga bilder blott småningom framstälde
sig för hennes minne.
Från det ögonblick hon med fasa kände sig fast-
hållen af finnens grofva näfve och förskräckelsen gjorde
henne sanslös, tills hon återvann fullkomligt medve-
tande, hade tre hela veckor förgått, och hon befann
sig ännu i vård och förvar hos den hederlige svenske
kommissarien, hvilken kommit för att häkta Charles
Ehvald.
Lyckligtvis "voro både han och hans hustru för-
ståndiga och medlidsamma menniskor, som genast upp-
täckte misstaget och då de vid undersökningen af, ren-
seln, som Daria qvarlemnat och som fanns orörd, både
af namnet på Elisabeths egna kläder deri, och af det
pass hon förskaffat sig vid afresan ifrån Stockholm,
funno att detta namn-var det samma som den efter-
Ivste fångens, gissade de nästan förhållandet.
.f C7 / O
Det tillstånd af dödlig sjukdom och yrsel, hvari
hon befann sig, gjorde dessutom all vidare transport
omöjlig, och då doktor Harvey några dagar derefter
ankom ifrån Uleåborg och fann henne nästan döende,
fingo de dessa gissningar bekräftade.
Med den verkliga kärlekens ömhet och omvårdnad
följde Harvey sin stackars återfunna skyddsling tillbaka
till Stockholm, men i stället att stanna hos sin mor
skyndade Elisabeth att följa sin man, som i hemlighet
afrest till Göteborg, der han sagt sig skola invänta
henne, för att öfver England begifva sig till Amerika.
Eörgäfves hade doktorn, i synbar ångest och oro,
besvurit henne att lemna Ehvald åt sitt öde, föreställt
henne, att en man, som så fegt och hjertlöst kunnat
begagna sig af hennes uppoffrande ömhet, icke kunde
älska eller göra henne lycklig, att hans karakter icke
gaf henne någon borgen för framtiden och att hon
åtminstone borde invänta bref ifrån honom, innan hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
