Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Doktorns ed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l IS
MOEEENÄ TYPEfc.
insläppte mig ändtligen i ett litet, men temligen väl
miftleradt rum; innan hon satte nyckeln i dörren
dertill, fattade hon sakta min hand och hviskade:
"Kom ihåg er ed, doktor Harvey. Han hade
förbjudit mig att gå efter någon läkare, men jag
kunde icke se honom dö, och ni skall kanske rädda
honom)"
Jag tryckte hennes hand tillbaka och vi inträdäe
i rummet, som var upplyst af en lampa, hvilken stod
på bordet bakom hufvudgärden af en säng, hvilkens
gardiner voro tilldragna.
Det var tyst, icke en suck eller ett ljud förrådde,
att någon lefvande fanns här inne, och den dödliga
fruktan, att vi kommo för sent, som gjorde den unga
flickans kind ännu blekare, under det hon lyssnade
en minut innan hon vågade sig öfver golfvet, intog
äfven mig.
Vi nalkades sakta sängen, hvilkens gardiner jag
bortdrog under det flickan lyste deröfver med lampan.
Ni vet det, Elisabeth, en läkares nerver äro här-
dade i anatomisalen och vid dissektionsbordet, men likväl
studsade jag vid anblicken af en man, sanslös, blodig
och söndersargad på ett högst besynnerligt sätt.
Det var omöjligt att se, om detta ansigte var
ungt eller gammalt, fult eller vackert, ty blodet, som
runnit *ur ett bredt sår på högra kinden hade, sedan
flickan bortgått, samlat sig i en lefrad massa öfver
nästan hälften deraf, ögonen voro igensvullna och han
var med ett ord helt och hållet vanstäld.
Hela öfre delen af hans kropp var öfversållad
med blånader och det högra lillfingret så nära afhugget,
att jag måste skilja det ifrån handen.
En genomblodad näsduk, som låg på golfvet och
ett handfat med vatten, som flickan tycktes hafva
begagnat, innan hon gick att söka hjelp, varföröfrigt
allt, som ådrog sig min uppmärksamhet.
Då jag aftvättade blodet, fann jag emellertid, att
såret på kinden var det enda utaf någon betydenhet,
och jag kunde derför icke rätt förklara den djupa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
