Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Penningar och Hjertan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2.
Penningar och Hjertan.
Man gaf "Fra Diavolo" på kongliga teatern i
Stockholm. Salongen var fullsatt, hela nedre delen af
parketten hvimlade af unga herrar; handklappningar,
bravorop och buketter hade lyckliggjort den unga
skådespelerskan, som sedan flere qvällar debuterat i
Zerlinas rol.
Hvem har icke haft en tidpunkt i sin lefnad,
en afton tillbragt på spektaklet ansågs som en berusande
lycka, då ens egen fantasi i hvarje ögonblick
understödde eller supplerade skådespelarnes bemödanden,
då man lefde och andades så att saga med dessa diktade
hjeltar och hjeltinnor, då hela vår varelse låg i
våra ögon och vi hänfördes till och med af lampskenet
och folkmassan omkring oss.
Det är då som man, gifvande den sömniga, långtråkiga
kritiken hin, fullkomligt ignorerar estetikens
lärda och ofta ledsamma fordringar och yr af beundran
kastar buketter och spräcker sina handskar med applåder,
under det ens eget hjerta är färdigt att spricka
af förtjusning.
Lyckliga och lättrörda ungdom! Det är du, som
egentligen ar artistens och författarens tacksamma publik,
ty det är med konstnärens skapelser som med det
utsädet, de finna först sin fulländning, sitt lif
och sin själ i det sinne, som mottager dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
