- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjette delen. Moderna typer. /
128

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Penningar och Hjertan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128

MODERNA TYPER.

Då vi minnas den yrsel, som skönheten och talan-
gen i förening väckt i vår egen hjerna, fatta vi af v en
utan tvifvel med lätthet den, som sjelfva föremålet
derför bör känna.
Dessa bravorop, dessa blommor, detta sorl af
beundran, hvilket berusande genljud måste det icke
väcka i ett tjuguårigt qvinnohjerta!
Bidån har fallit, men ropen och handklappnin-
garna fortfara; den lyftes åter och de öfvergå till
entusiasm, stimulerade af sitt eget buller.
Den vackra debutantens sällhet och kommande
åppointement stiger i höjden med ridån och o väsendet;
svindlande af lycka, rodnande genom sminket, med
fuktiga, strålande och tacksamma blickar, helsar hon
gång på gång publiken, eller kanske rättare den nyck-
fulla, outredda slump, hvars afgörande tärningskast
beseglat hennes framgång.
"Hon är förb- söt!"
"En charmant röst eller huru?"
"Och hvilken växt sedan! Såg du hennes axlar?"
"En liten rasande vacker flicka!"
"Hon sjunger som en engel!"
"Jag ger mig fan på, att färgen var naturlig, hon
hade icke ett doft af smink."
"Åtminstone icke för den närsynte."
Så prata alla dessa unga herrar, under det de
trängas för att komma ut, och nu tända sina cigarrer
i förstugan.
"Du säger icke ett ord, von Halthen, tycker du
icke om henne?" utropade löjtnant Bernhard Eäfklo,
en lång karl med svarta mustascher, hatten på sned
och ett något äfventyrligt utseende, till en spenslig och
bleklagd yngling med ljust hår och stora svärmiska ögon.
"^ag> 3° visst. Hon sjunger med känsla," sade
den tilltalade och vände sig bort för att dölja ett för-
rädiskt färgskimmer, som spred sig öfver hans skägg-
Ipsu kind,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/6/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free