- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjette delen. Moderna typer. /
147

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Penningar och Hjertan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PENNING A* OCH HJEKTAN.

147

Han hade händelsevis för åere-år sedan, då de
båda flickorna ännu voro helt små, träffat dem grå-
tande och rädda, sittande tryckta intill hvarandra~i
trappan; de hade blifvit agadä och utkörda fpr något
felsteg, och tå man om den besynnerlige gubben kan-
hända kunde säga, som om "Sven Dufva", att "huru
konstigt än hans kufvud var, men hjetäat det var godt",
så blef herr Josua rörd och inledde sjelf en bekant-
skap, som de båda barnen icke försummade ätt odla,
då hans kammare erbjöd dem rika ämnen till förundran
och förströelse, och hans på en gång skarpsinniga och
befängda uppfattningssätt och språk, voro lika mycket
egnade att tilltala barnens sinnen, som hans lefnads-
sätt, hvilket midt inne i Stockholm var eni fullkomlig
Robinsonad.
Med ett ord, de båda små fattiga och kanske ofta
hårdt behandlade, pensionärerna hade i farbror Josuas
hjerta och vindskammare funnit en fristad, som de be-
talade med verklig ömhet.
"Åh, Gudskelof, att ni är kry, farbror Josua," sade
Hermina, som gick fram till bordet, der gubben genast
åter satt sig ned och med fundersam min upptagit sina
kort. ’’Annette trodde, att ni var sjuk, ftjr hon har
icke sett er passera genom förstugan på fiere dagar."
"Åhnej, jag m$r bra. Det är ens eget fel, om
man blir sjuk; jag vårdar och härdar min kropp; om
alla gjorde på samma sätt, så skulle icke mennisko-
slägtet försämras och försvagas som det nu gör," sa^e
herr Josua, hotande med fingret åt sin antagna mot-
spelare, i det samma han stack öfvej; ett ^ss med trumf.
"Så besynnerligt det ändå är, farbror, at^i vill
spela så här ensam." ;...
"Det är en själsöfning, mitt barn... en själs-
öfning, hvars hela omfång du icke ens fattar. Ser du,
här har jag nu framför mig tre helt olika personer,
och föreställer mig icke endast deras olika planer och
beräkningar för spelet, utan äfven deras särskilda tänke-
sätt och lynnen, och detta odlar min egen själ."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/6/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free