Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den gamla pulpeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GAMLA PULPETEN. 217
"Men, herr löjtnant, om jag kan tjena er med
något, så..."
"Kom in till mig i morgon, så får jag tala vid
er då," tillade Bäfklo, som fattat sin hatt, nickade åt
Janzén och lemnade rummet.
"Hör på, Janzén," sade Poppelqvist, då löjtnan-
ten stängt dörren efter sig. "Hvad tror du han vill
mig? Gäller det penningar, annars går jag icke ett steg;
jag har spring och bestyr på alla håll; sällskapet "Blo-
diga Dolkar", som jag stiftade straxt jag kom hem, är
nära sin upplösning och» föreningen K. K. S. eller
"Kapitalets kvikka spridning" -^ för vi stafva qvicka
med k naturligtvis - har icke ett öre i sin kassa
och måste föranstalta ett reformmöte med harmoni-
musik och fyrverkeri utåt saltsjösidan; dessutom skall
arbetarne på trikåfabriken göra strike just i dagarne,,
det har jag föresatt mig, men de krukorna komma sig
aldrig i gång, om jag icke ligger öfver dem ständigt
och jemt. Det är en skam, att folk ska vara så dumma.
Jag har visat dem hela betydelsen af en strike, just
nu på sommaren, då alla beställningar ingå för hösten,
hvilken förfärlig makt, som ligger i trikåväfvarens hän-
der; inga strumpor, inga kalsonger, inga nattröjor mer!
Låt oss stanna vid denna tanke, mine herrar, har jag
sagt: alla dessa feta kapitalister, dessa svettiga émbets-
män, dessa rika grossörer, beröfvade sina nödvändi-
gaste plagg; krossade och kufvade af reumatism, håll
och magplågor, skola de tvingas till handling, och arbets-
lönerna skola fyrdubblas, arbetaren skall..."
"Det är bra, det är bra, men låt oss nu tänka på
något att äta," sade Janzén, som, under det Poppel-
qvist hållit tal, öppnat ett litet matskåp och framsatt
allehanda anspråkslösa förråd, som der förvarades.
"Tror du mig icke? Jo, rättvisan ska segra, vi
ska framåt till jemlikhet och lycka," återtog hans
entusiastiske vän, som i sin hänförelse satte eldändan
af cigarren i mun och grimaserande fortfor: "hvad har
icke redan skett här i Stockholm; gränderna hafva
Vlaude Gerard. VI. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
