Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den gamla pulpeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GAMLA PULPETEN. 231
vände ut sin sotiga botten, Öfverspänd med ett slags
säkerhetsgördel för att icke blifva bortstulen.
Det var en ganska varm dag, för att vara på
hösten, och klädståndsfrun der inne i boden hade lutat
sitt hufvud emot ett tekök, och låtit sin stickning ned-
falla i en sinkad punschbål, under det hon sjelf, öfver-
väldigad af sömnen, tog sig en liten middagslur i för-
litande på vaksamheten hos den lilla hunden, som med
ett svart öra uppstående och ett hvitt nedfäldt låg vid
hennes fötter, observerande om någon af de förbigående
skulle frestas af kommoden, våifeljernet och korderoj-
byxorna utanför.
Hunden tycktes också i detta ögonblick hafva fattat
någon sådan misstanke, ty han bytte nu om, fälde ned
det svarta örat och spände upp det hvita, reste sig
långsamt och morrade doft.
Hans egarinna slog genast upp ögonen och såg
framfor sig den, som stannat bredvid kopparkitteln.
Det var en liten mager och blek qvinna, klädd i en
svart kjol, spräcklig sommarkappa, lefverbrun para-
sollett och en mycket anspråkslös hatt, hvarunder syntes
ett skrynkligt ansigte med ett par ljusblå, rödkantade
ögon, en tunn krokig näsa med röd spets och en något
sned och snörpig mun, i hvars vinklar de yttersta ned-
hängande stråen af några trassliga, rödgula hårlockar
smugit sig in.
Hon tycktes vara mellan 40 och 50 år och sade
nu med en mycket pipande röst, i det hon lade huf-
vudet på sned och utsträckte framför sig en smutsig,-
grå bomullsvante:
"Hvad kostar det der familjeporträttet?"
Klädmäklerskan, som ansett henne vara spekulant
på kitteln, blef förvånad, att den främmandes små klena
ögon kunnat tränga så långt in i bodens mörker som
till några gamla taflor i bakgrunden, och svarade
helt kort:
"Det är icke något porträtt."
"Ah nejj jag ser nu, det är en stor persika på
sin stjelk," återtog den lilla rödögda qvinnan och klef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
