- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjette delen. Moderna typer. /
236

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den gamla pulpeten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

236

MODEBNA TYPER.

"Janson, hvem menar ni, jag heter Janzén," inföll
denne, utan att för Öfrigt fästa sig vid hvad hon sagt.
"Det är ju sannt det, ursäkta mig; men efter jag
så väl kände hans far, gästgifvaren Janson i W reta,
så missäger jag mig ..."
"Men jag vill icke veta af, att ni glömmer er på
något sätt; jag bar bott hos er i två år, och jag har
räknat er till mina vänner och trosförvandter ... Jag
tänker icke lemna er olönt, om ni nu motsvarar
min förväntan. Ni har en så präktig stor näsa, en
hy som en kumminost och ett ansigte som ett litet
mask ätet äpple; med ett ord, ni ser så förnäm ut, att
man väl kan se, att ni heter Trafvenfåle, och det är
derför jag nu låter er uppträda så som det passar en
adelsfru . . Men allt det der är ingenting, om jag icke
kan lita på er...
"Det kan ni; var säker derpå . . . skulle jag inte
vara tacksam, då ... A h, se der komma sakerna redan,"
afbröt sig fru Trafvenfåle, i detsamma dörren stöttes
upp och ett stadsbud, bärande drottning Ulrikas kon-
terfej framför sig, inkom i rummet.
"Nå, det var väl, låt oss nu raska på allt hvad
tygen hålla," återtog Janzén, som längesedan återkom-
mit ifrån sin första uppskrufvade patos och nu skyn-
dade att mottaga och ordna allt det gamla skräp, som
hans värdinna nyss utvalt och köpt till rummets
möblering.
En half timme derefter var också hela den impro-
viserade anordningen slutad; vid dörren stod en brun-
betsad dragkista prydd med den fula marmorkande-,
labern; länstolen, hvars ena ben saknades, hade blifvit
stäld till rätta med en brandring, Adam, som vände
ryggen både åt paradiset och åskådaren, satt på ena
väggen och drottningen på den andra; ett stort sybord,
med en smutsig och maläten klädesvalk omkring kan-
ten, var stäldt vid fönstret, och slutligen inbars en
säng, hvars innandöme doldes under de väl hopfästa
gardinerna af sammansydda brokiga kattunslappar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/6/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free