Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den gamla pulpeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 MODERNA TYPER.
Vaggan vickar till på det ojemna golfvet; engara-
mal kofta, tung af smuts och otaliga lappar, hvilken
legat öfverst, faller ned, och tvenne små svartblS och
skelettlika händer höjas krampaktigt öfver den ruskiga
bädden.
Yid denna syn segrar instinkten öfver febern»
yrsel och mattighet hos den lilla flickan, som tydligeö
är i skarlakansfeberns första stadier; hon lemnär å&m
döende brodern och kryper ur sängen för att uppfylks
den pligt, som modern ålagt henne, att efterse "föstes-
barnet", för hvilket man botalar två riksdaler i veckan
och hvars lif således är af värde.
Sjuk och förvirrad rifver hon i kläderna, h van
man nedbäddat detta, och ser med förskräckelse, att
det är svartblått i ansigtet och vänder ut och in på1
ögonen under krampaktiga ryckningar.
Den arma varelsen har, för att lifnära sig oeh
vara tyst, af den omtänksamma madam Svensson, i
brådskan innan hon begaf sig till bibelförklaringen, fått
litet hvetebröd, doppadt i mjölk och inknutit i en linne-
lapp, hvilken satts i dess mun; det är nu detta "knytea,
som för säkerhetens skull var generöst tilltaget, hvil-
ket barnet fått ned i halsen och hvaraf det är nära
att qväfvas.
Ben lilla flickan förstår alls icke denna olycka;
hon söker att upplyfta lindebarnet, men hennes kraf-
ter äro medtagna och hennes ben osäkra; de feberheta
armarna darra vid oron och ansträngningen, hon lyc-
kas endast till hälften, vaggan tar of verbalans och faller
på henne, och nu ligger alltsammans i en oredig hög
på golfvet.
En timme förgick, en timme af mörker och qval,
en af dessa faser af lifvet, hvilka dunkla som natten,
obegripliga för tanken, ogenomträngliga för ögat, ofta
förefalla oss såsom bekräftelsen på den grymma jern-
hårda slump, hviiken låter de oskyldige lida for de
skyldige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
