- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjette delen. Moderna typer. /
267

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den gamla pulpeten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN GAMLA
Qsterlånggatai* och som hos honom väckt ett slags
besynnerligt intresse, h vilket ökats genom en tillfäl-
lighet, lika obetydlig som den, hvilken föranledt sjelfva
köpet deraf.
En dag, då Harder hemkom från det läroverk,
der han tj en åtgjorde, något tidigare än vanligt, fann
han nämligen sin städerska sysselsatt att damma i
våningen; dörren till hans eget rum var öppen åt för-
stugan, och midt deri stod samma gamla qviuna, hvil-
ken varit så angelägen, att pulpeten skulle blifva såld.
Hon höll en liten hammare i handen och stirrade
tyst in i rummet, men vid ljudet af doktörns steg
vände hon sig hastigt om, gömde hammaren under
sin sjal, drog ned för ansigtet den bruna florstrasan,
som förestälde slöja på hennes hatt, och’ såg lika gene-
rad ut, som om hon haft några olofliga afsigter.
Harder blef frapperad både af hennes åsyn och
hennes tafatta och besynnerliga sätt och, lyftande på
hatten, sade han småleende:
"Om jag icke bedrager mig, min fru, söker ai här
en gammal bekant, ifrån hvilken det troligen en gång
varit er svårt att skiljas."
"Jag? Nej, jag söker ingen," mumlade qvirinan
och ville aflägsna sig.
"Jag inbillade mig, att den gamla byrån, som står
der inne och som jag köpte för litet sedan, tillhört er
oeh varit er kär kanhända," återtog han, i detsamma
hon satte foten på trappan för att gå ned.
"Nej, visst icke. Jag vet icke hvad ni menar,"
svarade hon ifrigt med sin grofva, mumlande röst,
under det hon hastigt aflägsnade sig.
"Det var en besynnerlig varelse... Hvad ville
hon väl här?" tillade doktorn, som gick in och stängde
dörren efter sig.
"Hon måtte hafva kommit helt tyst," svarade stä-
derskan, "ty jag har icke hört annat ljud än en smäll
helt nyss, liksom man slagit in en spik i väggen, och.
jag såg henne icfce, förrän just som doktorn kom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/6/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free