- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjette delen. Moderna typer. /
271

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den gamla pulpeten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEff GÄUiLÅ PtTLPETEN.

l«k, genom en<iayefcét Vå»% re&ktion, till éenna svaghet,
denna bönfallande, nästan afguéfeska ömheV bom %öir
ålderdomen ännu mera rörande och vördnadsvärd.
Rolerna voro ombytta» Harder var nu éen beskyd-
dande, styrande och rådande, och dessa varelser alsktde
hvarandra så mycket mer, som de voro allt för hvarandt*».*
Doktorn hade nu tydligen kommit in för att med-
dela sin mor det fynd, han gjort, men han fann henne
illamående ; hon hade lagt sig på en f ofta och tycktes
behöfva ro, och han lemnade fcennc derför efter några
minuter, utan att säga någonting, i hopp att senare
på aftonen énna henne återstäld.
Detta inträffade emellertid icke; dagen derpa var
hon sämre, och med tungt hjérta och dröjande steg
lemnade henne Harder för att gå på sitt embetsrum.
Väl nedkommen på gfttftn, stöter hatt nästan mot
en person, 90*0 tycktes lika tankspridd som han sjelf;
med en stor bioeter bukett i handen, stirrade denne upp
till fönstren i huset, lika ifrigt och oafvändt, som åbktétn
å sin sida tycktes betrakta gatstenarna vid sina fötter.
"Å h, jag l>er »å mycket om f4iråt’éke! Vili hertn
säga mig, om icke en fru Plarik bor Kär, inne! " sade
herr Poppelqvist, ty det var just haa, söm ändtligen
lyckats uppspåra sin r&ddarinnä, den förment rika
edkan, och nu, klädd tilL eröfriög, med håret bränét
och hatte» på sned, kom att förnya bekantskapen och
hembära höhue wn hyllning.
"Jag tror verkligény att någoti ffled dettlt namn
bor här i husiet," svarade Harder vårdslöst och aflägs- .
nade sig^ tmder det herr Poppefcjvist, T»elåtea m"ed sig
sjelf och stolt som en bytupp, klef ia i Örstuga» öön.
ringde, sedan han riittat sin halsduk och kammat sitt
hår framför en liten fickspegel, &om han Upptagit.
"Fru Plank," upprepade en jungfru^ som öppnat.
"Jo, hon bor visst tre trappor upp, tti«n hon
aldrig vara hemma.
Den elegante trikåväfvaren steg upp för
porna, ringde på all» dörrar, fick otillfredsställande
svar och stanmade slutligen på vinden, der eto

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/6/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free