Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den gamla pulpeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
MODERNA TYPER.
barnets själ, att hon behöfde tid för att fatta sin
ning och reda sina intryck, men dessa blefvo emellertå
allt mera förvirrade, och trots den sinnesskakning, soml
borde förjaga sömnen, kände hon ett oemotståndligt*
behof deraf.
Hennes hufvud var tungt som bly, en domning*
smög sig genom hela hennes kropp, brefvet föll ur/l
hennes händer, hon tyckte, att ljusskenet besväradé>
hennes ögon, och hon hade knappt nog redighet och
styrka att uppställa en bok framför lampan såsom 1
ljusskärm.
Strax derefter slö to sig hennes ögonlock för några
minuter, men det var emellertid icke sömn, utan sna-
rare en sällsam yrsel, som öfverväldigade henne.
Hon sof icke, hon tyckte sig fullkomligt vaken
och vid fullt medvetande, men hennes maktlösa händer
lågo korslagda i hennes knä; hon kunde icke röra sig,
under,, det att lifligheten i hennes fantasi tillväxte.
Tusen besynnerliga bilder gycklade förbi hennes
slutna ögon; hon drömde utan att sof va och samman^
blandade tid, rum och personer, liksom i feberyrsel,
under det att hennes puls slog lugnt och hon var all-
deles feberfri.
Begreppet om tid försvinner under dylika för-
hållanden, och Hermina visste icke, huru länge denna,
dvala, hvilken h varken var sömn eller vaka, hade räckt,
då hon spratt till och öppnade ögonen vid en sakta
knäppning i det stora skåpet på andra väggen.
Länstolen, i hvilken Hermina sjunkit ned, stod
bakom sänggardinerna mellan hufvudgärden och fönstret,
och det temligen stora bordet der framför bildade nä-
stan en särskild afdelning i rummet. Så som boken
nu var uppstäld framför lampan borttog den skenet
deraf i denna vrå, och lemnade den orörliga och hälft
medvetslösa unga flickan nästan i fullt mörker, då ljuset
deremot föll rakt på den motsatta väggen.
Vid det ljud, som träffat Herminas öron, vände
hon blicken ovilkorligt åt skåpet, och märkte nu, att
på dess dörr voro tvenne små runda hål, som hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
