Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den gamla pulpeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
MODEBNA TYPEK.
"Ja, jag har gjort det, men jag lemnar nu Stock-
holm, och qvinnoskepnaden med detsamma; jag ville
ännu en gång se min egen graf, hvilken jag ratt ofta
besökt, och dessutom visste jag, att du skulle komma
hit i dag."
"Hur kunde ni veta det?"
"Allt sedan, du återkom till staden har jag haft
ett vakande öga på dig."
"Ack, onkel Josua, ni vet då äfven ..."
"Att du tagit intryck af den omgifning, hvari du
kommit att vistas, att du i min tanke är rent af på
villovägar, och att det just skall bli intressant att
iakttaga, hur du nu uppfattar och begagnar den vänd-
uing i ditt öde, som i dag inträffar."
"Genom er?"
"Nej, jag är död. Josua Mac Allan finnes icke
mera till. Jag kan icV e handla; jag observerar blott."
"Ni älskar mig då icke? Ni lemnar mig ännu en
gång ensam i verlden?"
"Vi måste alla vara ensamma och ansvara för
oss sjelfva... Det är icke hos menniskorna vi finna
råd och hjelp. Jag lemnar dig icke ur sigte, men
vänta aldrig någon omedelbar hjelp af mig... Se
så, gråt icke .. . här kommer någon som söker dig ...
Öm du förvarar min hemlighet, skall du kan hända
återse mig. Farväl!"
Just i det samma den förmenta fru Plank aflägs-
nade sig, vinkande åt Hermina, som i stum smärta
sträckte armarne efter henne, hördes raska steg på
sandgången, och Härder Hilding närmade sig den grå-
tande flickan.
Härder egde ingen aning om Herminas förbin-
delse med Janzén, och Of ver hans vackra, redliga an-
sigte låg i detta ögonblick ett skimmer af hopp och
glädje, som vid åsynen af Herminas tårar och hennes
uttryck af sorg och lidande, med ens försvann.
Den kalla artighet han ansett för en pligt att antaga,
tills den ovilja hon visat honom möjligen öfvervun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
