Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Thonon, hvars förfallna slott, gamla torn och bygnader
vitna om dess ålder och forna betydelse, då den varit
hertigarnes af Savoyen residens; och ännu närmare
ligger Evian och Hermance, och midt för dem, på den
utskjutande udden, de små fiskarekojorna med sitt
besynnerliga byggnadssätt, sina spjälverk kringslingrade
med gamla krokiga vinstockar, sina utbygda små loft
eller verandor med likhet af hönsburar, och hela sitt
bräckliga och provisionella utseende, som gaf dem mer
tycke af de tillfälliga riskojor, man ser i vissa af
Sveriges skogstrakter, uppförda för kalfvar och får,
än beständiga boningar för menniskor; de få och små
fönsterna och de låga, långt öfverskjutande torf eller
spåntaken, fasthållna af pålagda stenar, fulländade
likheten med denna barnsliga och primitiva
byggnadskonst.
Öfverraskad af detta förmodade herberge, såg sig
fru Kollerman förskräckt omkring, då hennes man nu
med afsigt satte fötterna på marken och lät den lilla
mulåsnan på fri hand fortsätta vägen.
"Kollerman, min lille gubbe, jag hoppas du icke
tänker stanna här i natt!" utropade den unga frun och
slog ihop sin kupiga parasolett, som liknade en
fiskmjärde.
"Nej, nej! var lugn, mitt lilla hjerta, vi skola,
skaffa oss en båt för att komma öfver sjön; jag
tänker ligga i Lausanne," svarade hennes man, som,
ogenerad af sällskapet, gaf sin hustru en smällkyss, i
detsamma han lyfte henne ned ifrån åsnan.
"Kanhända att mylord äfven ämnar sig öfver
sjön?" tillade han, instoppande sin tjocka plånbok,
sedan han betalt förarne, och vändande sig till
engelsmannen, som han såg peka ned åt stranden, under det
han samtalade med betjenten, hvilken bar hans
nattsäck eller "nécessaire", som det då kallades.
"Ja, jag skall till Vevey nu senast," svarade
denne, blickande betänksamt först uppåt alperna
bakom dem och sedan utåt sjön framför dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
