Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med min kikare skulle jag kunna säga er hvad klockan
är i kyrktornet här midt för oss."
"I alla händelser skall jag fara öfver i afton,"
mumlade engelsmannen och vände sig åter till de
savoyiske fiskrarne.
Alla anbud voro emellertid förgäfves; de ryckte
sina filthattar på sned, refvo om i sitt okammade hår,
pekade på himlen, som ännu var klar i vester och
upprepade:
"Om tjugo minuter skola molnen, som nu sjunka
ned omkring Dent d’Oche och Dent du Midis spetsar,
hinna sjöns yta och släppa lös orkanen deröfver, för att
göra den lik en uppkokande kittel ... Vänta tills i
morgon, då ångbåten kommer från Genève och lägger
till vid Evian, eller stanna här, och vi skola tidigt
i dagningen föra er öfver i en handvändning till
Lausanne eller Vevey."
"Det skulle bli mycket svårt att stanna här i
någon af de här usla kojorna," inföll fru Kollerman
bekymrad.
"Omöjligt! omöjligt, min vän!" afbröt hennes man.
"Jag måste sköta min post i qväll och vi skola i
morgon bese Lausanne, ty fredagen den tionde, klockan
tolf på dagen, måste jag vara på börsen i Hamburg."
"Det är således ingen af er, som vill föra oss
öfver?" återtog engelsmannen ännu en gång i det
samma de båda karlarne aflägsnade sig.
"Nej, mylord, men Germain Dieudonné kommer
der, han är en våghals och har dessutom hvarken
hustru eller barn; ni kan fråga honom, hans båt är
stark och god."
Solen sken allt jämt öfver vinkullarne på andra
stranden och belyste de hvita husen och den gamla
domkyrkan i Lausanne, som låg inbäddad i löfvet,
medan Ouchy och Morges med sina fyrkantiga torn
lågo i skuggan nere vid vattnet. Ingen vindfläkt
kändes, men solstrålarne hade en egendomlig skarp och
obehaglig glans, återkastade af de mörka tunga
skyarne, och sjöns blanka yta blef allt mera djupblå, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
