- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
51

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"De förtjena då egentligen sitt öde, ty jag
begriper icke hvad nöje de finna på den infama sjön."

"Man säger att dessa vindkast komma så hastigt,"
sade tjenstflickan ursäktande — "man hinner stundom
icke komma till land."

"Nå väl, vet man om alla drunknat?"

"Man säger att det varit en resande familj;
att ingen utom båtkarlen och en af de andra blifvit
räddad, emedan de voro de enda, som kunde simma,
och äfven de skulle likväl hafva omkommit, om icke
tvänne personer ifrån Meillerie med stor lifsfara
kommit till deras hjelp."

"Ja så," svarade fru Sarassin, hvars alla tankar
tycktes vara koncentrerade omkring någonting helt
annat än qvällens oväder och den timade olyckan,
och som helt tankspridd vände sig om och fortfor:

"Se så, Roxane, låt oss nu dricka vårt
chokolad, innan det kallnar. Jag har bref att skrifva ...
Jag är förfärligt orolig för din onkel; han ser i år
svagare ut än någonsin."

"Ja, jag ser att du tänker på något ledsamt,
mamma ... men det var likväl förskräckligt med de
stackars resande!" inföll Roxane, som nu äfven satte
sig ned för att servera sin mor.

Denna skulle just föra sin kopp till munnen, då
kammarjungfrun åter syntes i dörren; hon räckte sin
matmor ett visitkort på en liten silfvertallrik och
berättade att en främmande väntade på borggården.

"Och hvarför förde du honom icke till salongen?"
sade markisinnan, som ännu icke kastat ögonen på
kortet.

"Ack, madame; han tycktes icke höra dit!"
svarade flickan småleende.

Fru Sarassin blickade härvid på papperslappen,
som hon ännu icke upptagit, rodnade af någon häftig
sinnesrörelse, steg hastigt upp och sade halfhögt:

"Marion, för in den främmande genast i mitt
kabinett."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free