- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
97

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Kanhända, men man förändrar och förskönar
det ifrån ett Ugglebo, ett astronomiskt observatorium
till ett vackert palats, ett hem för ungdomen och
glädjen."

"Kanhända, säger jag i min ordning; och nu
godnatt, min ljufva lilla fjäril, min trolofvade! ... I
morgon presenterar jag dig för min syster."

"Nej! Nej, icke ännu; lofva mig ännu tystnad;
jag fruktar så mycket din förnäma syster; vänta tills
hon är rest och meddela henne då skriftligen vår
förbindelse. Du vet ju dessutom icke ännu hvem din
trolofvade egentligen är?"

"För mig, Mylitta är du en perla, funnen på
Genèvesjöns strand. Du har lemnat det förflutna åt
glömskan och egnat ditt kommande lif åt mig; jag
vill ingenting annat veta, än att du älskar mig och
är fri att bli min maka."

"Det vet du redan ... Men kan det väl passa
för baron Rosenhein att taga fosterdottern till en
fattig nybyggare i Amerikas vildmarker till maka, en
stackars qvinna, ensam och värnlös, som drifvits till
din strand likt ett värdelöst flarn ..."

"Eller en präktig lösryckt vattenlilja, som jag
fäster vid min barm, och som slår rot på stranden,
och hvars skott och blad och blommor hädanefter
allt jämt skola försköna La Tours gamla slott, och
kasta sitt silfverskimmer öfver den ensliga och dystra
egarens bleka panna ... i döden om icke i lifvet,"
tillade Josef vemodigt.

"I döden?"

"Ja, ser du, min älskade, baron Rosenhein är
redan, ifrån sin tidiga ungdom, dömd ifrån kärleken
eller lifvet ... Jag trotsar emellertid dessa
medicinska profetior och visar att kärleken och lyckan äro
lifvet och icke döden ... Hvem skulle bredvid dig
tveka i valet; om också blott mellan några timmars
sällhet, eller ett lif i enslighet och försakelse."

Han kysste med brinnande kind och fuktiga ögon
hennes panna och lemnade rummet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free