Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Nej, tvärt om, jag vill bannlysa alla sekter;
jag vill göra religionen så ren och enkel, att dess
enda bud blir: "Älska Gud öfver allt och dina bröder
som dig sjelf". Dessa ord medgifva ingen mystisk och
tvetydig tolkning, men innehålla med ens summan af
våra pligter; lägg härtill hvad Kristus sagt oss om
kärleksfullt hopp och tröst, och du har den kristna
religionen sådan den ursprungligen var, sådan den
borde vara och sådan det lilla barnet lär den af sin
enfaldiga och fromma mors mun. Detta barn växer
upp i hemmet, lyckligt och tillfreds med den himmel,
som modren visat det; det lär sig bedja till en
kärleksrik fader, en förbarmande Gud, som är skönhetens
och harmoniens urbild; det lär sig att hvarje
afvikande ifrån det rätta är afvikandet ifrån honom, lär
sig lyssna till den gudomliga väktaren inom sig och
lär sig att lyckan och dygden aldrig kunna skiljas åt;
det lär sig älska, välsigna och vörda den rene och
vise broder, som, inspirerad af Guds anda, blef Guds
son framför andra genom sin kärlek och sin lydnad;
och barnet finner, hvad mannen äfven skulle finna,
i detta allt hvad det behöfver för sin jordiska lycka
och sitt himmelska hopp.
I allt detta ligger ingenting, hvaremot dess
förnuft gör uppror, ingenting som icke dess hjerta och
omdöme gilla och bekräfta.
Men gossen blir äldre och måste ut i verlden.
I skolan allra först. Teologi och kyrkohistoria sättas
i hans händer, symbolik, exegetik och hela den
presterliga mysticismen bredas ut för hans förfärade
blickar. En dogmatik, hvarom han aldrig haft någon
aning, och hvilken äfven hans djerfvaste fantasi icke
kunnat skapa, anbefalles honom att tro vid straff af
evig pina och fördömelse. Treenighetens, arfsyndens,
transsubstantiationens, frälsningens, och andra
vidunderliga mysterier, olika för skilda kyrkor, men alla
lika våldförande för hans sunda förnuft, revoltera
hans känsla och ställa sig som spöken mellan honom
och hans klara barndoms himmel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
