Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Hvad är det ni säger, fru Ditt? Kanhända att
ni vill vara god och lemna allt skämt, då ni talar
vid mig."
"Jag skämtar icke, madame; jag har minsann
ingen lust dertill," svarade hushållerskan, tvärt och
med trumpen min.
"Så förklara er och tala så, att man begriper
er ... tag hit min nattrock, Marion! Se så, hvad har
händt, hvad är det, som så helt och hållet har
förvirrat er båda?"
"Ack, madame," började kammarjungfrun i sin
ordning, "jag vaknar vid att flere personer hastigt
gå utför trapporna; jag hör buller af vagnshjul och
strax derefter klappar någon på min dörr; jag öppnar
och finner fru Ditt, som helt blek och flämtande
släpar sig in och faller ned på en stol ... Åh, madame,
det är alldeles obegripligt hvad som skett, man
skulle ..."
"Men, hvad är det då, som skett?"
"Jag skall berätta er alltsammans; jag hade
redan förut omtalat för Marion ..." inföll
hushållerskan.
"Ja, det är redan ett par dagar sen som ..."
"Tyst, Marion! Låt fru Ditt tala; fortfar, jag
ber, så att vi en gång komma till saken ..."
"Jo, madame, det är så, att här har i slottet
passerat något mycket besynnerligt; jag hade redan
förut allt sedan den natten, då månförmörkelsen var,
haft en känsla, som om jag varit gastkramad; tänk
er, madame, att jag flere gånger, än här och än der
i slottet, sedan det blifvit mörkt, sett en hvit gestalt
skymta förbi fönstren; och en gång, då jag helt sent
gick upp med linne åt baron, sprang den efter mig
uppför hela trappan och försvann slutligen genom
den gamla tillbommade dörren, som går ned till
terrassen och som aldrig kan öppnas, ty trappan är
full af murbruk och sten; nå, jag bryr mig ändå icke
om att så mycket tänka derpå, men i går qväll helt
sent, då jag slutat mina göromål och kommer in i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
