- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
123

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Om jag icke egde den tystlåtenhet och
försigtighet ni förebrår mig, madame, så skulle jag nu icke
kunna tjena er," svarade doktorn skrattande.

"Verkligen! Nå i alla fall så är er hemlighet
nu upptäckt, och jag tror mig veta, hvem den
hemlighetsfulla patienten var."

"Det är mycket möjligt, madame, ty jag har en
hög tanke om er gissningsförmåga."

"Ni är sarkastisk; men har jag icke rätt, att det
var en ung qvinna med mögligt hår och gröna ögon?"
sade markisinnan skrattande och på skämt användande
hushållerskans absurda uttryck.

Doktorn skiftade hastigt färg och syntes
öfverraskad och generad, medan markisinnan blef helt
allvarsam och tankfull vid den oväntade verkan hennes
ord haft.

"Ni ser att jag är väl underrättad. Skulle ni
nu icke vilja ha förtroende för mig?" tillade hon
hviskande.

"Tvärtom, madame, jag ser att ni är illa
underrättad, ty ni skulle annars icke ännu en gång begära
detta förtroende."

"Se så, doktor, blif icke stött ... Jag vill
emellertid säga att er uppriktighet i detta ögonblick
möjligen skulle kunna förekomma stora olyckor i min
familj."

"Madame, jag vore otröstlig, i fall så skulle vara;
ty ett löfte är för mig i alla händelser bindande ...
Hvad den ena anser för en olycka, kan en annan
finna lyckligt; och en läkares tystnad och
grannlagenhet äro den ena hälften af hans kall."

Markisinnan bet sig i läppen och doktorn tillade,
i det han tog sin hatt:

"Är det er önskan att se det fruntimmer, hvarom
jag talte, och som möjligen skulle kunna bli fröken
Sarassins sällskap under er frånvaro?"

"Ja, jag tackar er. Ni känner henne,
förmodar jag?"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free