- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
129

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fortfor hon, då kammarjungfrun inkom, "bed fröken
Roxane komma hit."

"Nåväl, miss Douglietz, ni nämner ingenting
om den ersättning ni önskar, för att stanna här till
min återkomst; jag hoppas edra pretentioner icke äro
allt för stora."

"Hvad den saken angår, så lemnar jag det helt
och hållet åt er att bestämma," sade miss Douglietz
småleende. "Jag är främling här och önskade i alla
händelser stanna någon tid i Schweiz, och det är
redan för mig en lycklig tillfällighet, om jag finner
ett hem här hos er dotter."

"Vi lemna då afgörandet derom tills jag
återkommer," inföll fru Sarassin, som fann att doktorn
hade rätt, och att den engelska guvernanten
åtminstone icke var någon affärsmenniska.

"Dörren öppnades i det samma och Roxane
inträdde. Hon stannade ett ögonblick obeslutsam, men
då hennes mor presenterade miss Elisa Douglietz
såsom hennes blifvande sällskap, gaf den unga flickan
vika för det behagliga intryck, som den främmande
gjorde äfven på henne, och sade lifligt med
ungdomens öppenhjertighet, i det hon räckte henne handen:

"Ack, vi skola säkert blifva vänner; jag känner
redan, att jag kommer att älska er."

"Jag tackar er, min fröken; måtte edra ord bli
sanning," svarade miss Douglietz rörd, och, som det
tycktes, lika angenämt öfverraskad af den unga
flickans barnslighet, som denna af sin guvernants milda
ansigte.

Fru Sarassin tyckte visserligen, att Roxane
kunnat vara litet mera försigtig och återhållsam i sin
vänskapsförsäkran, men det var nu icke tid att hålla
föreläsning derom; doktorns skyddling syntes henne
för öfrigt till sätt och språk fullkomligt destinguerad,
och då markisinnans resa var af den nödvändighet,
att den hade blifvit företagen äfven om hon skulle
hafva lemnat sin dotter helt ensam i det gamla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free