- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
145

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller ett gräsligt brott, som i sjelfva verket aldrig
funnits till.

"Med öfvertygelsen om ett narrspel lade jag med
hemlig afsigt ett femfrancsstycke på gossens tallrik och
fick till tacksamhet för en så oväntad och ovanlig
frikostighet en djup bugning och ett svassande tal af
hans bror och en komplimang af den välvilliga
månglerskan, som i sin tur skyndade att ditlägga hela
femtio centimer och med det samma smeka den vackre
gossens fina kind med sina grofva fingrar.

"Qvacksalfvaren gjorde inom ett par minuter en
ganska god affär; exemplet af min generositet hade,
liksom hvarje initiativ till godt eller ondt, verkat
elektriskt på denna rörliga befolkning, hvilken lika lätt
utogjuter blod som tårar. Med handen på hjertat och
en gratiös, omfattande bugning för mängden, som
ändtligen skingrade sig, drog gossen sig tillbaka, som en
recettagare på en teater. Hans bror hopsamlade sina
flaskor, igenlåste sin låda, som han tog på ryggen,
och båda två aflägsnade sig.

"Detta uppträde hade emellertid på mig gjort ett
intryck, som jag icke kan beskrifva, ty i det samma
den misshandlade gossen reste sig upp och kom emot
mig med sin messingstallrik, anade jag, att det var
en flicka.

"Jag lät dem nu få några stegs försprång men
följde dem sedan med föresats att om möjligt söka
rädda detta arma barn ifrån förnedringen och eländet
af den rol, som hennes bror troligen mot hennes vilja
tilldelat henne,

"Det föll mig icke in, att det förmenta medlidande,
den kristliga menniskokärlek, jag trodde mig känna,
kanhända icke var annat än en liflig beundran för
det vackraste och i synnerhet det mest originella
ansigte jag någonsin sett.

"Min fruktan, att den nyss uppförda scenen skulle
upprepas i en annan del af staden, bekräftades
emellertid icke; de togo vägen långsåt stranden af Seine

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free