Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beräknat. Besynnerligt nog hade han fått i sitt
hufvud, att jag var rik och förnäm — en sak, som icke
gör hans omdöme mycken heder, och efter hvad jag
sedan fann, delade äfven Mylitta denna föreställning;
i alla händelser ansåg Burroughs fördelaktigt att
komma i slägtskap med en hederlig karl, hvilken han
troligen förestälde sig kunna skydda honom vid
förefallande kinkiga omständigheter.
"Då jag icke kunde betala hans systers frihet,
återstod mig ingenting annat än att blifva hennes
man, om jag icke ville förlora henne för alltid, och
ett par dagar derefter voro vi gifta.
"Min tvetydige svåger försvann lyckligtvis strax
derefter från Paris och jag lefde i ett verkligt rus
af sällhet under någon tid, utan att tänka på
framtiden, ehuru Mylittas vanor, tänkesätt och språk rätt
ofta midt i min kärleksyrsel verkade som nålstygn
på en djupt insomnad. Jag kände mig oroad, jag
vaknade upp med smärta för ett ögonblick, men utan
att klart reda mina intryck, och endast för att åter
sjunka i lättsinnig medvetslöshet.
"Det var då din ankomst till Paris öfverraskade
mig. Jag ville naturligtvis visa dig min hustru och
jag märkte med glädje, att hennes skönhet frapperade
dig, liksom jag såg, att Mylitta fann sig smickrad af
din artighet; men jag tänkte icke då på de möjliga
jämförelser hon kunde göra och att det i sjelfva
verket just var lord Hawerfield, med hvilken hon velat
gifta sig; vi voro ofta till sammans, och då du reste
tillbjöd du mig att tillbringa sommaren vid
Oukwoodhouse.
"Ja, jag anade deri icke den minsta fara för vår
vänskap," inföll Astley, för första gången afbrytande
Alfs berättelse.
"Nej, jag är nu fullkomligt öfvertygad derom,"
återtog denne. "Men Mylittas uppförande, redan
första aftonen vid vår ankomst, sårade och förvånade
mig, ty hon visade en så småaktig och afundsjuk
beundran öfver ditt präktiga hem och allt hvad hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
