Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon var bedragen, kanhända med afsigt, och
hon skyndade tillbaka utför tornets luftiga,
genombrutna spiraltrappa, liksom kulan rusar mellan nålarne
i ett fortunaspel.
Nedkommen till den sista, mörka trappan i sjelfva
kyrkan, hejdade hon sig hastigt, ty orgelns toner
nådde hennes öra.
Man firade någon gudstjenst, någon ceremoni
der nere, men hvad rörde det väl henne, hon
skyndade vidare och hade nu hunnit dörren till läktaren,
men den var låst, och alla försök att öppna
densamma voro fåfänga.
Det felades blott detta. Hon var instängd. Der
hon nu befann sig, var hon i jemnhöjd med det
öfversta galleriet, som löper rundt omkring kyrkan;
hon såg längst fram till höger en ljusning i den
skymning, som omgaf henne, och hon gick varsamt,
af fruktan att falla i någon öppning eller trappgång,
åt denna sidan; det var emellertid ingen nedgång,
som hon hoppats, utan blott ett fönster eller nisch
i muren, stängdt med ett genombrutet bildverk af
trä, genom hvars mellanrum hon kunde öfverskåda
hela kyrkan och koret nedanför.
Orgelns toner ljödo allt jemt, och nästan i samma
ögonblick, som hon tittade ned, inkom ett brudpar,
följdt af en liten skara nyfikna, och närmade sig det
altare, der hon nyss förut vid uppstigandet sett ljusen
tändas.
Den stackars markisinnan stirrade ut genom
hålen mellan de genombrutna prydnaderna på väggen,
hon trodde sig nästan återförd till en af de många
olyckliga drömmar, som brukade plåga henne, och hon
kände sig nära att svimma, ty i brudgummen der
nere i kyrkan igenkände hon sin bror.
Hon rusade i vanmäktig förbittring tillbaka till
dörren, men den var stängd som förut, och den
förnäma damens fruktan för skandal och djupt rotade
känsla för det passande — glömd för ett ögonblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
