- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
185

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i vredens och öfverraskningens förvirring — gjorde
sig också i detsamma gällande.

Hon kunde hvarken ropa eller bulta på denna
dörr utan att ådraga sig en föga angenäm
uppmärksamhet, och skulle i alla händelser väl derigenom
kunnat störa, men icke hindra den ceremoni, som
redan var börjad.

Hennes tröttsamma och obehagliga resa hade
således icke haft annat resultat, än att låta henne
sjelf, instängd på detta sätt, bevitna den vigsel, som
hon så mycket fruktat, och som hon rest för att
förhindra.

Pressande sina händer tillsammans i onyttig
harm, skyndade hon åter till gallret och fäste sina
vredgade blickar på brudens späda och fina gestalt,
upprepande mekaniskt, i besinningslös förvåning, det
barbariska namnet Mylitta Thurn, som presten der
nere uttalade i förening med hennes brors.

Det var då icke längre än till Bern — der han
för öfrigt var alldeles okänd — som baron Josefs
otåliga kärlek låtit honom resa, för att i dess gamla
domkyrka förena sig med denna okända och plebejska
äfventyrerska.

Och nu var hon friherrinna Rosenhein, och det
stora arfvet skulle troligen äfven innan kort vara
hennes, ty man hade ju förutsagt, att ett giftermål
skulle förkorta den stackars Josefs lif.

Markisinnan vred sina vackra händer
krampaktigt om hvarandra i trappans mörker och mumlade,
öfverväldigad af alla de bittra tankar, som trängdes
i hennes hufvud:

"Antingen har Josef sagt henne allt, och hon är
en enfaldig fjolla, som gift sig af kärlek, eller vet
hon ingenting och skall då åtminstone blifva lika
mycket narrad som jag ... I hvilket fall som helst
korsar hon mina planer, och jag hatar henne! ...
Jag hatar henne!" upprepade fru Sarassin, som med
gnistrande blickar betraktade sin nya svägerska,
hvilken nu, då ceremonien var slut, vände sig om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free