- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
194

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Jag förstår dig ... och jag tackar dig till och
med för den lexa jag fått ... men förlåt mig, om
jag i min ordning tillstår, att den smakar mig bra
mycket sämre, än abbéns löksoppa."

"Men den är dig mycket helsosammare, ifall dina
första ord, att du vill känna och öfverväga mina
tänkesätt, voro allvar."

"Du är engelska, Elisa, och jag fruktar att du
äfven är puritanska."

"Jag är hvarken det ena eller andra; jag är
endast en stackars qvinna, som har lidit och som icke
kan uthärda att, med afsigt eller af lättsinne, i en
annans öga framkalla en tår i denna på tårar så rika
verld, och som icke med ett enda ord vill öka den
bitterhet, hvaraf menniskornas hjertan så ofta svälla
öfver, för att meddela åt hvarandra i ständigt ökad
progression ... Jag vill icke med ett gran bidraga att
upprätthålla lidandets sorgliga välde ... O, att det på
jorden funnes ett förbund emot detta välde, ett
brödraskap, som, utan afseende på olika bekännelser,
kämpade emot det onda i stort som i smått, offentligt
och i tysthet, som styrdes endast af kärleken såsom
den högsta vishet och den bästa lag, och hvars mål
vore att borttaga den ofantliga del af lidandets tyngd
som af menniskor pålägges ... Dock, detta vore ju
att förändra naturen ... ," tillade Elisa halfhögt och
drömmande.

Roxane hörde icke mera på henne; detta
samtal hade blifvit allt för kärft för den glada och
tanklösa pariserflickan, hon lutade sig ut öfver muren
och lät sina blickar följa en liten båt på sjön, som
fåfängt sökte att få någon vind i sitt slappa segel;
den gled nästan omärkligt fram på vattnet och
närmade sig intill slottets murar.

För dem som från sjön betraktade den gamla
borgens runda torn, det täta löfverket kring dess
smala fönster och bakgrunden af de höga bergen,
kunde knappt en vackrare tafla vid Genèversjöns
stränder uppletas, och behaget deraf skulle ökats om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free