- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
211

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

någon, och af hvars allra nödvändigaste lifsvilkor
hon blott begär och behöfver ett obegripligt minimum.

Van att aldrig tänka på sig sjelf, att ständigt
hänföra alla sina företag och handlingar till andras
nytta, nöje eller fördel, kan hon knappt uppbära
rolen af sin egen person och slutliga sjelfständighet,
oroas och plågas nästan af samvetsqval vid de ringa
tjenster, hon nu måste mottaga, och skaffar sig
vanligen en hund eller en katt, för att ännu åt denna
kunna afstå hälften af sin kaffekopp och sina
sockerbitar.

Faster Petronella var emellertid ännu icke i
behof af någon fyrfotad älskling, ty Heddas ömhet
förljufvade hennes lif, men just detta behag skulle den
oegennyttiga gumman snart besluta sig att uppoffra.

Hennes tankar sväfva i detta ögonblick tillbaka
öfver hennes eget föga händelserika eller intressanta
lif, der bilden af en tjugofemårig adjunkt i knäbyxor
och stångpiska helt flyktigt upplifvar den matta taflan
af hennes ungdom, och der hennes hela kraftfulla
ålder fylles med ett stort hushålls alla triviala och
oräkneliga detaljer, utan att de förljufvats af makans
eller moderns heliga och tillfredsställande fröjder.
Ett lif, som, så att säga, varit makadamiseradt med
ostar och skinkor och byttor och tråg och alla dessas
varierande eventualiteter, kan just icke erbjuda några
poetiska minnen; men det oaktadt förstod faster
Petronella ganska väl betydelsen och värdet af den
poesi, hon sjelf saknat och hvarom det qvinliga
hjertat dessutom alltid förvarar en aning.

Just i detsamma hon låtit sin stickning falla
ned i knäet och funderade på ett medel att åter
framkalla några rosor på sin brorsdotters bleka kinder,
knackade någon sakta på hennes dörr.

Hon ropade: "Stig in!" och helt varsamt, liksom
man fruktat att utsläppa fåglar, öppnades dörren och
en liten fet, rödgul, ljusögd och slätrakad person
inträdde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free