- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
242

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bouppteckning i sin inre verld, oftast liksom i den yttre,
föranledd genom en stor och smärtsam förlust, och
liksom i ett vanligt sterbhus påträffar man så mycket
hvarom man varit okunnig, som varit undandoldt i
ens hjertas gömslen, både värdelöst skräp och
misskända redbarheter, att denna inventering ofta växer
till ett omfång, som gör oss förvirrade.

Det var något dylikt, som nu hände Hedda. Hon
började att, halft på skämt och parodierande, genomgå
den embarasserade mrs Howards repitition af den
förmenta pjesen och bemödade sig att i inbillningen
framkalla tvänne mönstergilla personligheter ur den
eleganta verld, för hvilken hon trodde sig skrifva, men
hon hade icke hunnit fyra rader, innan det var Astley,
som stod framför henne.

Kall och stolt, med det bittra, egenkära leendet
på sina läppar, som tydde på en dyster, ofruktar
misantropi och egoism i hans själ — stod han der, sådan
hon sett honom vid fontänen i Luxembourg; och hon
talade till honom ur sitt eget sorgsna hjertas djup,
för att återkalla i hans minne och återfordra inför
hans egen känslas domstol, den skatt af kärlek, som
han profanerat och förskingrat, sin ungdoms rena och
tillitsfulla sinne och den enkla, glada och ärbara
tillgifvenhet, som skulle hafva låtit dem båda likt tvänne
fåglar bygga sitt bo på Guds försyn och skapat deras
stilla okonstlade lycka.

Då brefvet var slut, hade Hedda helt och hållet
glömt det ändamål, för hvilket det var skrifvit;
och när hon påminte sig detta, ville hon rifva det i
bitar, men en ny och egendomlig idé hindrade henne
åter derifrån.

Likasom hon sjelf ville okänd och gömd lefva i
Astleys närhet, för att se och observera honom, likaså
fann hon nu ett eget behag i föreställningen, att
hennes innersta känslor och tankar skulle framträda
på detta sätt beslöjade och oförstådda, maskerade
och gömda midt i detta bullrande, lysande och
ytliga sällskap, der ingen enda skulle misstänka och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free