- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
257

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att se alperna rundt omkring i molnen öfver sitt
hufvud är det behagligaste i verlden; men i fall man
vore född i ett af dessa slott eller egde några af
dessa vinkullar, der man såge arbetarne svettiga och
trötta med bördor af bortskurna grenar eller med
hackor och spadar, då skulle detta "dolce far niente"
på vågorna nedanför hvarken synas oss passande eller
behagligt, det skulle icke ens annat än undantagsvis
falla oss in att njuta deraf.

Arbetet och hvilan äro för hemmet, men
sysslolöshetens och de vakna drömmarnes tjusande behag
är den egentliga parfymen af turistlifvets
mångbrokiga bukett.

Så tyckte åtminstone båda de unga män, som nyss
i sin båt på Genèversjön långsamt passerat förbi det
gamla slottet i La Tour de Peilz.

Astley, som nu var fullkomligt återstäld, men
ännu bibehöll konvalescensens veka och lättrörda
sinnesstämning, låg utsträckt på några kuddar med en
bok i handen, och Alf hade nyss slagit igen sitt album,
sedan han slutat den skiss, han gjort.

"Om du kunnat återgifva dragen af den vackra
flickan der uppe på terrassen; hon liknade en morisk
skönhet, en Zaida eller Zohrahaida, med sina svarta
ögon och sin bruna hy ..." sade Astley och slog
tankspridd i vattnet med den gren, som nyss från
muren fallit ned i sjön, och som han uppfångat.

"Jag uppfattade icke hur hon såg ut, men
hennes ställning var pittoresk och behagfull, då hon
lutade sig öfver det gamla murade bröstvärnet,"
svarade Alf likgiltig.

"Det såg emellertid ut, som om hon ämnade
porträttera dig, så ifrigt och noga betraktade hon ditt
ansigte."

"Du misstar dig säkert ... hon kastade ju ned
den der blomman åt dig."

"Om den var ämnad någon af oss, eller om den
endast blef tappad af våda, vet jag icke ... det är
emellertid en röd och hvit akasia," återtog Astley

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free