- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
303

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Hon kunde kanske vara din mor, min unge;
men derom är nu icke fråga; du måste laga så, att
äfven jag kommer in i din husbondes kabinett."

"Nå ja, det är väl icke svårt ... ni behöfver
bara ringa på hans dörr åt stora förstugan; monsieur
Désor tar alltid emot, när han är hemma."

"Men förstår du icke, att jag icke vill bli
mottagen eller sedd, hvarken af advokaten eller hans
klient."

"Det var säkert det fruntimret, för hvilket ni
sprang ifrån mig der nere vid floden?" sade Amalia
misstänksamt.

"Mycket riktigt; jag har förföljt henne hela
tiden, och jag måste veta hvad hon vill advokaten."

"Det bryr jag mig icke om ... jag kan icke
insläppa er, utan att anmäla er först."

Studenten brast ut i ett gapskratt.

"Amalia, du måtte väl icke vara svartsjuk ...
den der gamla damen är en slägting till mig, och
jag tror, att hon har några intriger för sig ... vill
du släppa mig in eller icke?"

Han hade sagt de sista orden med en ton, som
tydligen gjorde ett starkt intryck på den vackra
hushållerskan, ty hon svarade tvekande:

"Men, det är omöjligt ..."

"Om du icke vill hjelpa mig, så går jag ensam
... jag skall nog finna något gömställe, der jag kan
afhöra deras samtal, och om jag blir upptäckt, så
säger jag, att det är för din skull, jag kommit i
afton, så väl som många andra gånger."

"Ni vill då störta mig i olycka?"

"Nej, tvärtom, jag vill göra din lycka, om du
hjelper mig."

"Besinna likväl att jag blir olycklig, om ..."

"Se så, vi hafva icke tid att besinna
någonting," sade studenten afbrytande och gick emot
dörren.

"Vänta! Drag då åtminstone af era skor, om
det skall blifva möjligt att utan buller komma in ..."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free