- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
305

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Nå, för tusan, det blir ju som det vore
bestäldt i förväg ... Se så, drag skärmen litet närmare
dörren ... Jag hör att man talar der inne ... låtsa
nu att du är sysselsatt med att bädda sängen, och
öppna kabinettsdörren."

Den friherrlige junkern hade fullkomligt rätt, då
han sade sig hafva tillstält vildare upptåg än detta,
ty han hade verkligen deltagit uti så många
galenskaper, dueller, slagsmål och äfventyr, att han ansåg
detta påhitt såsom en ren bagatell och dessutom fullt
berättigadt, då det handlade om att utspionera en af
hans egna slägtingar.

Han kröp full af belåtenhet bakom den anvisade
skärmen framför sängen och svepte in sig i
nattrocken, under det hushållerskan började ruska om
kuddarne och nu med täcket öfver armen gick att
öppna dörren, såsom hennes älskare ålagt henne.

Hur sakta hon än gjorde detta, märktes det
likväl genast der ute i kabinettet, ty advokaten kom
fram för att åter stänga den och sade med
detsamma:

"Du kan dröja med bäddningen, Amalia; det
är en främmande här, med hvilken jag måste tala
ostörd."

Han pekade härvid på den motsatta dörren med
en så tydlig befallning, att den stackars förskräckta
flickan icke vågade annat än lyda och aflägsnade sig
motvilligt utåt matsalen, lemnande sin oförvägne
älskare åt hans öde.

Herr Désor stängde dörren i lås efter henne,
stoppade nyckeln i sin ficka, och säker att nu vara
befriad ifrån alla obehöriga personer, återvände han
till kabinettet, hvars dörr han lemnade öppen.

Studenten, som såg sig inlåst, bekymrade sig
emellertid icke mycket derom, tvärtom gynnade detta
hans afsigter, då han nu helt beqvämt ifrån sin
mörka vrå kunde fullkomligt se och höra allt, som
tilldrog sig i det upplysta rummet innanför.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free