Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till upptäckandet af ett spår eller en grundad
misstanke om tjufven ..."
"Då man vill göra en upptäckt, som bör blifva
en hemlighet för hela verlden, lyckas man sällan,
och då man söker en sak, hvars förlust man icke
vågar röja, så har man i sanning föga utsigt att
vinna sitt mål, fru markisinna," sade advokaten stött.
"Förlåt mig, herr Désor; jag är allt för mycket
öfvertygad om ert nit och er skicklighet, för att hysa
något tvifvel derom; men oron och sorgen blifva mig
öfvermäktiga och låta mig synas orättvis ... Har ni
ännu en gång låtit våra annonser synas?"
"Ja, öfver allt der jag vågat utsätta dem, och
Wachereau har haft bestyret dermed och sökt
observera den verkan deraf, som möjligen genast kunnat
röjas."
"Wachereau, är ni säker om denne mans
förmåga och tystlåtenhet?"
"Ja, han är åtminstone den lämpligaste person,
jag kunnat finna, och hans långa tjenstgöring vid
detektiva polisen i Paris vitsordar hans skicklighet.
Han tillbjöd mig sin tjenst helt oegennyttigt och af
rent intresse för dylika saker, och jag tror att han
annars, med eller mot min vilja, skulle hafva
upptäckt vår hemlighet."
"Och ifrån Hamburg har heller ingepting
afhörts i följd af dessa annonser?"
"Nej, ingenting annat än nyfikna förfrågningar ...
Det är emellertid den enda åtgärd, man vågar
vidtaga, och jag hoppas ännu derpå," återtog advokaten,
som steg upp för att titta in i sängkammaren, der
han tyckte sig höra något buller.
Der var emellertid mörkt, och lugnad, då han
påminde sig att han nyss stängt dörren i lås efter
hushållerskan, som var hans enda tjenare, satte han
sig ned igen, under det fru Sarassin, som ingenting
märkt, återtog med en suck:
"Ni hoppas ännu ... Ack, monsieur Désor, jag
fruktar att vi ega föga tid dertill och jag vågar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
