- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
325

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 22.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ansvarig för dig ... vill du att hon skall misstänka,
kanske förakta den, på hvars takt och grannlagenhet
hon litade ... jag lider af din smärta; gifve gud,
jag kunde lägga den på mitt eget hjärta, för att
befria dig derifrån ... Du är ännu nästan ett barn,
du har ingen erfarenhet af sorgen, och jag skulle
vilja att dina ögon aldrig fördunklades af tårar,
men ... men hvar och en af oss måste likväl förr
eller senare genomgå dess hårda skola," tillade Elisa
sakta och kysste sin väns kind.

"Men jag kan icke bära smärtan! ... lidandet
är en onaturlighet; det förtär och krossar hela min
varelse ... hvarje fiber i min kropp, hvarje känsla
i min själ uppreser sig och kämpar deremot ... jag
kan dö, men icke lida ..." utropade Roxane med
otålighet.

"Ah, min stackars vän, vi hafva ännu mycket
att lära och lida, innan döden kommer ... Mins du
icke mottot öfver den bok, vi nyss läste; det var
Pascal, som för nära två hundra år sedan skref dessa
ord: "Heureux! Heureux mille fois, L’enfant que
Seigneur rend docile a ses lois!" sade Elisa, upptagande ifrån
bordet bredvid dem en liten bok, helt nyss skrifven
af Aimée Martin, då en ung elev vid polytekniska
institutet i Paris; en man, som tio år derefter skulle
blifva professor och medlem af franska akademien,
och hvars verk skulle göra epok i hela den bildade
verlden.

Roxane ryckte på axlarneiga fliemed trötthet
hufvudet emot soffdynorna och hviskade, med mera
undergifven ton:

"Elisa, om du verkligen älskar mig, som du
säger, så lofva mig att ifrån Genève genast återvända
hit, att icke förlora honom ur sigte och skrifva till
mig om allt, som rör honom, allt som han företar sig
och ..."

"Barnsliga flicka! ... Besinna då hvad du
begär ..."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free