Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den stackars unga flickan tycktes försvunnen
som genom en förtrollning.
Både baron Josef, som nu återhemtat sig något,
och hans unga fru åhörde med bestörtning och mera
deltagande än man kunnat vänta, doktorns och Elisas
berättelse och vidtogo alla de åtgärder, som kunde
upptänkas, för att återfinna sin nièce, död eller
lefvande, men då allt var förgäfves, reste slutligen
doktor Pingler med sin skyddsling till Genève, för att
underrätta markisinnan om hvad som händt.
Ehuru förtroendet om Roxanes kärlek, hvilken
Elisa meddelat doktorn, var för alla andra i slottet
obekant, hade likväl tanken på ett dylikt förhållande
helt naturligt framställt sig för hvar och en, såsom
den enda rimliga förklaring öfver hennes flykt, och
dessa gissningar hade för Elisa fått en viss
bekräftelse genom en helt obetydlig händelse men
anmärkningsvärd för henne, som kände den unga
flickans tankar.
Då Elisa skildes från doktorn om morgonen i
Vevey och gick hem ensam, var vägen emellan de
båda små städerna icke så folktom som vid den tidiga
timme då hon gick bort.
Landtfolket, som sålt sina ägg, sitt smör och
sina grönsaker, återvände nu med sina byttor och
korgar ifrån staden; de små barbenta pojkarne sutto
redan grinande i solskenet vid stranden med sina
metspön eller kifvades bland stenarne och plaskade
i vattnet; och utsträckt i skuggan under valnötträden
låg en gammal försupen trashank, som Elisa ofta
sett, och som vid hvarje af de båda unga flickornas
promenader tiggande sträckt sin hatt framför dem och
fått ett slags monopol på deras gifmildhet.
Äfven nu reste han sig upp och räckte sin hand
emot Elisa, som helt mekaniskt och tankspridd
upptog sin börs och sökte efter ett litet mynt, att lägga
i hans smutsiga näfve.
"Hvad är det för en slant?" sade han mumlande
och vände den misstroget på alla sidor. "De der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
