Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och kamratskap med den, som gäller för att vara
hennes bror, med Hiram Thurn."
Blodet rusade upp till Daniels gulbleka panna,
men han beherskade sig, sänkte hufvudet och teg,
liksom öfverläggande med sig sjelf.
"Jag ansvarar dig för," återtog Skeyler, "att
du aldrig under hela ditt lif skulle återfinna din
syster, om du lemnas åt dig sjelf. Mylitta lefver
icke mera i den verld, der du och jag vistas; hon
bär ett annat namn och du har ingen aning om,
hvar du skulle söka henne ... Jag säger dig ännu en
gång, Hiram Thurn vill dig väl, och det är endast
genom honom, du någonsin kan få träffa Mylitta."
"Nå väl, jag lofvar att icke bemöta Hiram som min fiende ..."
"Du lofvar det som ärlig kamrat, på heder och tro?"
"På heder och tro."
De båda skälmarne, förfalskaren och liktjufven,
begagnade samma ord som hederliga män, de utbytte
ett handslag och ett löfte sig emellan, och de skulle
troligen hålla detta löfte, hvaraf de ansågo sig bundna;
ty utan att reflektera deröfver, kände de styrkan af
det axiom, att heder och tro — åtminstone i vissa
saker, inom vissa gränser — äro lika nödvändiga för
menniskornas sammanlefnad, som luften är nödvändig
för deras lungor. Det är det enda, hvaraf man kan
draga oändliga konsekvenser och få tillfredsställande
resultat; och hvem vet, om icke pålitligheten af denna
heder och tro är större skälmarne emellan, än mellan
dem, som man i dagligt tal med ett elastiskt uttryck
benämner "hederligt folk".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
