Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hennes förord hos den vackra enkan, med hvilken hon
tycks stå i det intimaste förhållande, kan vara af
mycken vigt, och att endast tvänne månader återstå,
innan enkeåret är förlidet och arfsrätten skall bekräftas."
"Jag blir emellertid icke utan medtäflare; den
unga friherrinnan är säsongens lejoninna."
"Så mycket bättre anstår hon dig. De båda
svägerskorna lära bo i samma hotell; om jag lyckas
vinna markisinnans deltagande för saken, skall du
troligen lättare vinna ditt mål hos arftagerskan ...
Förnya emellertid ditt löfte, Fredrik, att glömma och
afsvärja alla studentseder ... Tänk på hvem du är,
och att det tillhör dig att förena familjen och
upprätthålla dess gamla anseende."
Baronen gjorde en grimas, knäppte med fingrarne
och spottade framåt sandgången på ett föga värdigt
sätt, under det mor och son aflägsnade sig förbi
kursalen genom det långa jerngalleriet, som för till
Kochbrunn, och försvunno i porten till ett af de stora
hotellen i grannskapet deraf.
Lord Hawerfield och hans vän hade emellertid
gått framåt de öppna dörrarne till konsertsalen, som
nu var nästan tom, efter som man denna afton hade
musiken i fria luften. Båda två stannade likväl
hastigt, innan de ännu hunnit fram, träffade af samma
syn, och denna gång tycktes deras öfverraskning och
förvåning vara gemensam.
Tvänne fruntimmer kommo nämligen ut derifrån,
alldeles midt emot dem; båda voro sorgklädda, den
ena var en ännu ganska vacker fyrtiårig dam, som
var dem fullkomligt fremmande; men i den andra,
som var ung och af ovanlig skönhet, tyckte sig båda
igenkänna Mylitta, Alf Stjernes hustru.
Det var också mycket riktigt baron Josef
Rosenheins enka och hennes svägerska, markisinnan de
Sarassin, som helt vänskapligt och förtroligt gingo
vid hvarandras sida.
Båda två passerade emellertid förbi de stirrande
och af bestörtning liksom fastväxta herrarne, mätande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
