Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
der borta under arkaderna och väntande på sin
matmor för att påsätta henne kappan och följa henne
hem, då konserten var slut och klockan slog nio.
Emellertid flyga hennes blickar ofta ifrån arbetet
och hvila med en spänd och orolig uppmärksamhet
på den brokiga mängden, som böljar fram och åter i
en oredig, sammanträngd massa mellan orkestern och
kursalen.
Bland alla dessa promenerande, pratande, thé-
och bierdrickande herrar och damer tyckas hennes
mörka, tankfulla blickar söka att upptäcka någon
viss person, som icke fins der eller ännu undgått
hennes uppmärksamhet.
Ingenting kan heller vara mera på en gång
omvexlande och enformigt än åsynen af en kommande
och gående menniskomassa; det ligger något mattande
och likväl tilldragande deri; det är en egendomlig
förströelse, utan att vara något nöje, ett
neutraliserande af ens egna känslor och tankar, som likväl
icke väcker minsta intresse för andras. Man tycker
sig komma i ett tillstånd af mekanisk clairvoyance
och tror sig ana de förbigående figurernas
sinnesstämning och tankar, kallt och maskinmessigt, utan
att känna mer deltagande derför, än för spader och
ruter vid det tanklösa omblandandet af en kortlek.
Man är alls icke road af detta hvimmel, men
det ligger en sällsam förtrollning deri, och timme efter
timme kan förgå, innan man ändtligen rycker sig lös
ifrån den hvirfvel, hvari man tycker sig indragen.
Det är troligen denna känsla, som ensamt kan
förklara, hur man på boulevarderna och i
Tuileriträdgården i Paris, liksom öfverallt på stora allmänna
promenader, kan dag efter dag finna samma personer,
sittande orörliga på samma ställe, lefvande, så att
säga, endast af folkhvimlet framför dem, ehuru deras
drägt och hela deras utseende tyckas antyda, att de
väl behöfde sysselsätta sig med något mera lönande
för sitt lifsuppehälle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
