- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
447

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den långa, sandiga Lüneburgerheden, som man
nu ilar öfver med snälltågens hvinande fart, hvilken
låter chausséernas träd sammansmälta till häckar och
häckarna likna plank i enformig ouppfattlighet —
denna fula, sandiga hed var då icke mycket
angenämare för den resande sjelf än för de stackars
posthästarne. Man hade nattläger både i Soltau och Celle,
och först den fjerde dagens afton befann sig Stjerne
i Hamburg, vid samma tid som Thorsperreglocke —
hvilken då ännu fanns — vid Altona-Thor ringde
för att faderligen inkalla de förirrade borgarena inom
stadens murar.

Den oro, som intagit honom allt sedan mötet med
Elisa, tillät honom emellertid icke att vänta, helst
klockan endast var nio och sommarqvällen ännu var
alldeles ljus; han fick en noggrann beskrifning på gator
och gränder och stannade slutligen villrådig framför
trenne messingsskålar, upphängda som skylt,
hvarunder lästes: "Hier schneidet man Haar".

Gatan var smal och eländigt stenlagd, en
krukmakarebod och en krog syntes på ömse sidor om den
besynnerliga barberar- och perukmakarskylten, och
Stjerne upptog sin plånbok för att återfinna den
antecknade adressen och öfvertyga sig om han verkligen
gått rätt.

Ja, detta lilla, smala, grågula hus var ju n:r 10
Heiligen-Gasse, och han ämnade just klifva in i det
mörka porthvalfvet, då han observerade en person,
som kom tvärs öfver gatan och med bortvändt
ansigte hastigt skyndade förbi honom och gick in
i huset.

Det var vicomte de Sauval, hvilken hela vägen
åkt i samma postvagn som doktorn; han hade sedan
en lång stund stått vid en trädgårdsmur på andra
sidan om gatan och med lika mycket intresse som
hans reskamrat betraktat de tre messingetallrikarne
midt öfver, och ehuru han tydligen icke ville vara
igenkänd, uppfattade Alf genast hvem det var och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free