Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"I det fallet kan jag nu vara lugn ; det är hon,
som fruktar mig," sade doktorn och tog sin hatt för
att gå.
Både fru Sarassin och hennes svägerska bodde
i hotellet Englischerhof, och då Alf knackade på Elisa
Douglietz’ dörr, öppnades den genast.
"Ah, doktor Stjerne! är det ni," utropade Elisa
öfverraskad. "Hvad betyder väl ert besök, har ni
fått några underrättelser om Roxane?"
"Nej, miss Elisa, jag är tyvärr ännu lika
okunnig som ni i detta fall, men jag har ett annat mycket
vigtigt ärende till fru Sarassin; jag kommer direkte
ifrån Genève och medför bref ifrån hennes juridiska
biträde, monsieur Désor; jag anhåller, att ni ber
markisinnan om ett samtal och att ni presenterar
mig för henne."
"Mycket gerna, men hon är för ögonblicket i
badet; jag väntar henne likväl snart tillbaka, ifall
ni vill återkomma om en halftimme."
"Skulle jag icke kunna få stanna hos er några
minuter, miss Elisa," sade Alf, med en viss tvekan
fästande sina blickar på hennes ansigte, hvilket —
öfverraskad som hon blifvit af hans besök —
hvarken var doldt af det tjocka floret eller vanstäldt af
den stora hatten och de blå glasögonen, och som
derför alls icke motsvarade den bestämda
föreställning, han fattat om den engelska guvernantens ålder
och utseende.
Elisa rodnade något vid hans granskande och
förvånade blickar, som egentligen för första gången
voro fästade på henne, och Stjerne, som märkte det
och fann att han hittills helt och hållet misstagit sig
med afseende på hennes yttre, fortfor, förlägen öfver
sin sällsamma blindhet:
"Förlåt mig, om jag kanske syns er indiskret ...
det förefaller mig, som om jag i dag såge er för
första gången, och ..."
"Min bästa doktor Stjerne," inföll Elisa, som
genast återvunnit sin vanliga värdighet och det lugna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
