Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
matmor," svarade Stjerne, då Marthe tog nycklarna
ifrån sin krok och på fru Ditts vink gick förut ur
rummet, under det hon, redan mera vänligt stämd mot
den vackre främlingen, som visste hennes namn,
suckande sade:
"Stackars fröken Roxane! Man påstod att hon
föll öfver muren i sjön och drunknade här utanför ...
Och miss Elisa var så bedröfvad när hon reste ...
det var ett hyggligt fruntimmer, för hon gaf mig
rätt hederliga drickspengar."
Med denna skarpsinniga och upplyftande reflexion
var isen bruten i Marthes sinne och hon besvarade
hädanefter lika beredvilligt som dumt alla Stjernes
frågor, hvilka likväl, såsom han snart fann, tjenade
till ingenting.
Den stackars varelsen var osäker om hvad hon
sjelf hade sett eller icke, och det skulle hafva varit
ganska lätt att förmå henne att säga eller förneka
hvad som helst.
Just som man gått igenom första våningen och
återkom till förstugan, syntes Wachereau komma Öfver
borggården; han observerade genast Stjerne och sade,
i det han steg uppför trappan:
"Jag ber om förlåtelse, jag kom att dröja längre
än jag ämnade ..."
"Aha, der har ni er betjent," sade Marthe
halfhögt, "så mycket bättre, då blir det icke så mycket
besvär med er uppassning, som fru Ditt fruktade."
Wachereau gjorde vid dessa ord en min af
hemligt förstånd åt Stjerne, och fortfor i en ton, som
skulle bekräfta hennes tanke:
"Jag har icke edra saker med mig, men doktor
Pingler lofvade skicka dem hit senare på qvällen."
Stjerne förstod hans mening, men svarade
ingenting, och Wachereau, hvars sömniga min och matta
ögon helt och hållet förändrats i samma stund han
kommit inom slottets port, följde med uppför den
breda och nötta stentrappan till andra våningen,
hvilken Alf bedt att Marthe äfven ville öppna och visa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
