- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
610

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 22.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I nästa ögonblick rusade han upp som en
galning, utropande med ett slags skrik, der glädjen och
smärtan stredo:

"Roxane! Roxane, du är här! ... Och jag skall
finna dig, om jag också måste sten för sten nedrifva
detta gamla olyckliga slott ..."

I feberyrsel, utan medvetande, hade Roxane i
sitt dunkla fängelse, djupt under jorden, hviskat dens
namn, som varit hennes unga hjertas första och enda
kärlek, och med hufvudet lutadt emot muren
bredvid sin bädd, mekaniskt upprepat den vers, som
blifvit hennes favorittanke och som Alf hört.

Hur var det emellertid möjligt att i ett rum af
slottets andra våning höra hviskningar ifrån dess
djupa fängelsehvalf?

Ingenting är enklare, det veta vi; och forntidens
grymma och listiga riddare och borgherrar visste det
äfven, då de byggde sina slott med hemliga talrör i
murarna, vanligen för att skrämma eller utspionera
sina fångar.

Då Stjerne öfvervunnit den första känslan af
bestörtning, skyndade han hastigt ned tillbaka i sin
sängkammare efter ljus, och började undersöka väggen,
emot hvilken han händelsevis lutat hufvudet.

Den var beklädd med tjocka, flere gånger
påklistrade papperstapeter, men man förstod då icke att
spänna dem som nu öfver muren, utan de voro
fästade med små spikar och hade i följd deraf lossnat
der och hvar, och just öfver soffan var en lång remna,
der man kunde se sjelfva väggen.

Alf ref undan tapeten och fann, att murbruket
eller rappningen öfver stenarna på flere ställen var
bortfallet strax uppöfver boiseringen, som räckte ett
par alnar ifrån golfvet.

I sin ifver och häftighet trodde han först, att
här fanns en dörr, och stötte med eldgaffeln undan
leret ännu mer rundt omkring det ställe, der soffan
stått. Han fann emellertid endast ett litet hål, der
en sten i muren saknades, och då han undersöker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free