Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Saken var således afgjord och tycktes äfven
riktig, ty då den äldre grenen af familjen haft
förmånsrätten så länge, var det billigt att den yngre
omsider i sin ordning erhölle densamma.
Notarien mottog ändtligen af den bleka och stela
markisinnan en liten nyckel, som hängde på en tjock
guldkedja om hennes hals, och ämnade öppna det
hemlighetsfulla skrinet, under det den stackars
bedragna frun, nästan vanmäktig af harm och
sinnesrörelse, nedföll i sin stol och betäckte ansigtet med
näsduken.
Denna ceremoni, hvars utgång man helt nyss
ansett såsom en afgjord sak, utan att tro sig ha
synnerlig anledning till nyfikenhet, fruktan eller
förhoppning, hade genom den nyss skedda förändringen
fått en ny och större betydelse, och både klostrets
och stadens representanter, hvilkas anspråk berodde
ensamt deraf, närmade sig med mera intresse och ett
sken af hopp, under det baron Fredrik och hans
mor i dödlig ångest anmärkte den långsamhet, hvarmed
Désor vred på nyckeln i låset, liksom han skulle hafva
delat deras fruktan att finna skrinet tomt.
Detta dröjsmål skulle kanske äfven hafva märkts
af alla de andra, om icke deras uppmärksamhet
ryckts derifrån, ty i samma ögonblick öppnades dörren
häftigt och bullersamt, och tre personer, resklädda,
flämtande och öfverhöljda med dam, inträdde i salen.
Det var doktor Stjerne, Elisa Douglietz och
Roxane de Sarassin, som, uppehållna först af den
sistnämndas långsamma sjukdom och sedan genom
vägens tillfälliga öfversvämning och postvagnens
derigenom tvungna omväg, nu först anlände.
Roxane, som såg sin mor blek och upprörd
bredvid det ännu icke öppnade skrinet — hvilket
de alla tre naturligtvis trodde vara tomt — störtade
fram och kastade sig i hennes armar under utropet:
"Min mor! ... Min mor, här har du mig åter!
Och här ... här tillför jag dig äfven det saknade korset,
hvars betydelse och värde jag känner ..."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
