Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var en af dessa tyska, så kallade
"profryttare", hvilkas utseende och sätt blifvit nästan
stereotypiskt, en ung svarthårig och kroknäsig herre, som
skulle hafva varit en skönhet, om hans hufvud icke
varit allt för stort till hans korta och hoptryckta
växt; hans vackra svarta ögon voro för tillfället mer
än vanligt smäktande och dimmiga; han bar en
ganska väl imiterad diamantring på lillfingret, och hans
bländhvita broderade skjortveck var trots hans något
osäkra hållning lika styft, slätt och fläckfritt, som om
det ännu legat omknutet med band i sin kartong.
"Jag kommer i anledning af den här annonsen,"
sade Marina, hastigt bekämpande sin blyghet och
förfäran och antagande all den naturliga värdighet, som
hvarje väl uppfostrad flicka vet att använda, då det
behöfs.
"Ah, ja så! ... var så god och stig in!" svarade
den lille tysken med denna obehagliga brytning, som
hans landsmän sällan kunna öfvervinna och som
förefaller så motbjudande och bedräglig för svenska öron.
"Platsen är kanhända redan upptagen?" inföll
den unga flickan, dragande sig instinktlikt tillbaka,
då hon såg äfven alla de andra herrarnes djerfva och
oförskämda blickar riktade på sig och anmärkte
uppassarens tvetydiga leende, i det samma han aflägsnade sig.
"Jack skall schware strax ... stig in! Var så god
och stig in! ..." upprepade den tyske
handelsexpediten och sökte fatta hennes hand.
"Blif icke rädd för oss, min nådiga!" ropade
derinne en af herrarne, som lagt fötterna på bordskanten
och med osäker hand skakade askan från sin cigarr i
sin grannes punschglas,
"Fördöme dig, Petterqvist! ... Tror du, jag tycker
om byklut," sade denne skrattande åt hans misstag.
"Ryck ned med benen, din buffel, och bjud fruntimret
en stol ... Se här! Damen ska’ sitta i soffan! ... Gif
plats der!"
"Tyst, mina herrar. Ni skrämma henne ... Det
är icke platsen i soffan hon söker," inföll skrattande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
