Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bekantskap. Kära flickor, hvem af er skall nu kunna
fånga den rika kusinen?" tillade hon och drog sin stol
in i kakelugnsvrån, under det hon på hjessan fasthöll
en liten flottig, svart sidenkalott, kantad med smutsiga
spetsar.
Den gamla damen hann emellertid knappt
arrangera sig på sin vanliga plats, innan grosshandlaren,
åtföljd af tvenne främmande herrar, syntes i
salongsdörren.
Det var den väntade Einar Helworth och
löjtnant Gideon Krapp, i detta ögonblick mer än vanligt
förtjenande sitt namn, ty hela hans ansigte var
krapprödt genom den förlåtliga oron vid att uppträda under
ett falskt namn.
Grosshandlaren förde honom högtidligt fram till
sin fru, som med utbredda armar och den mest
intagande min af slägtkärlek och rörelse, som hon kunde
anbringa, kom emot honom, under det att den
verkliga slägtingen blygsamt höll sig bakom sin förlägne
och generade vän.
"Detta är bland de lyckligaste ögonblick i mitt
lif," sade fru Tullbom, som i förväg instuderat hela
scenen. "Att få emottaga sonen af min Sebastians
älskade bortgångna syster. Var öfvertygad, att jag
hjertligt säger dig välkommen, min värderade nevö,
min käre Einar, ty jag hoppas, att du tillåter mig att
kalla dig så. Vi äro ju dessutom gamla bekanta, ty
jag minnes dig som barn ganska väl! Du är icke
mycket förändrad, samma veka och milda uttryck,
förenadt med mandomens kraft. Se, mina vänner, hvad
han liknar sin mor, och äfven Sebastian liknar han.
Är det icke så? Samma ögon, och profilen sedan;
precis salig Matildes! Tillåt mig att presentera mina
flickor, Eleonore och Thérèse, och din andra faster,
fru Amelie Tullbom, med hennes dotter Marina. Du
har ingen brist på kusiner, som du ser."
Fru Tullbom hade talat så omständligt och varit
så sysselsatt med den förmente slägtingen, att hon
nästan icke gifvit akt på sin mans något vårdslösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
