- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Åttonde delen. Hvardagslif. - Gröna blad. /
65

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 5.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Hvad betyder nu emellertid detta?" återtog
fröken Thérèse och betraktade brödsmulorna med lifligt
intresse.

"Det betyder: Thérèse, jag dyrkar dig!"

"Oh!" utropade den förvirrade flickan och var
nära att falla under bordet af glädje och
öfverraskning vid denna brådstörtade kärleksförklaring; hon
visste icke, huru hon skulle göra, för att begagna
tillfället och "smida medan jernet var varmt", och
ämnade åtminstone helt händelsevis närma sin fot till
den rike och så hastigt eröfrade kusinens lackerade
stöfvel, då fru Tullbom, okunnig om ögonblickets vigt,
sköt sin stol ifrån bordet.

"Einar!" hviskade löjtnant Gideon ett par
minuter derefter. "Det här går rakt åt h—te för mig!
Vill du icke göra slut på spektaklet, innan jag kanske
komprometterar dig?"

"Det har ingen fara! Du är ju förträfflig. Var
bara lugn och njut af den tvetydiga lyckan att vara
millionär," sade Einar småleende.

"Men det är ju rent af oförskämdt emot dina
slägtingar."

"Trösta dig; de förtjena rätt väl detta spratt.
Se så, der kommer Thérèse för att söka dig, du
lyckliga ost! Ack, hvilka blickar hon offrar åt dina
förmenta millioner."

"Ja, men vet du, hon tycker allt bra mycket om
mig sjelf också, det ser jag," sade Gideon med
uppriktig öfvertygelse."

"Så mycket bättre. Begagna då tillfället ... hon
anses för en förmögen flicka."

"Min själ, ja; du har rätt ... kärleken ursäktar
allt ... men har hon verkligen någonting?"

"Man säger så åtminstone. Beundransvärda
själsfränder! Jag lyckönskar er båda!" mumlade Einar
med mera bitterhet och ironi, än han i sjelfva verket
hade rätt och skäl till.

Ungdomen är sådan; hård och exklusiv i sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free