- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Åttonde delen. Hvardagslif. - Gröna blad. /
83

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 7. - Kapitel 8.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dig nu, mitt barn, om du vill hinna hem till
middagen," tillade fru Amelie och lade ihop sitt arbete.

Marina tog helt tyst sin äppelkorg och gick sin
väg, och hennes mor, som nu blef ensam, satt orörlig
qvar med händerna sammanlagda i knäet och ögonen
stirrande på bordet framför sig.

Ett par tårar rullade ned öfvor hennes bleka och
tomma kind; den stackars qvinnan hade troligen icke
sjelf så mycket af den filosofi, som hon nyss anbefalt åt
dottren, eller också, om hon egde den för sig ensamt,
svek den henne likväl med afseende på hennes barn.

*



8.



Det var några dagar efter grosshandlarens
middag. Klockan var elfva på qvällen, och löjtnant Gideon
Krapp hade nyss kommit hem från ett besök hos sina
förmenta slägtingar.

Han var upphettad och varm af punsch och
smicker, kurtis och slägtkärlek och hade nu, för att svalka
sig, helt ogeneradt afklädt sig alla sina kläder ända
intill det sista plagget, medan han ordnade sina saker
i en kappsäck.

På soffan låg Einar Helworth, unders hvars namn
löjtnanten denna afton varit helt nära att blifva
förlofvad, och beskådade under tystnad sin lille tjocke
och upprymde vän, som i sin primitiva kostym gick
omkring och sysslade i rummet och just nu, med en
paraply i ena handen och en hårborste i den andra,
stannade framför soffan.

"Hör på, Einar! Hur länge ämnar du fortsätta
med det här förb. gycklet?" sade han helt tvärt och
fixerade Helworth.

Han liknade i detta ögonblick en afrikansk
bushman, och Einar kunde icke afhålla sig ifrån ett leende,
då han svarade:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free