- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Åttonde delen. Hvardagslif. - Gröna blad. /
98

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 9.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

emot det manliga könet vid alla tillfällen gaf sig luft,
men likväl icke helt och hållet qväfde hennes
naturliga rättskänsla.

"Ja, och som det nu är, blir det stackars barnet
säkert illa behandladt och förderfvadt till kropp och
själ ..."

"Det är klart ... det går så; det är alltid de
stackars ungarne, som få lida ... men nog är det för
makalöst galet, att jag skulle ta emot henne ..."

"Thilda har ändå sagt, att om du hade ett barn,
skulle du hålla mycket af det ..."

"Ja, det förstås det ... Om jag på ärligt sätt hade
ett barn, så skulle jag uppfostra det till arbete och
gudsfruktan och till en qvinna, som kunde sköta sig
sjelf och undfly de der usla männerna, som aldrig
annat än oreda och elände åstadkomma ... Antingen äro
de supiga, vildsinta och dumma, grälmakare och
slagskämpar eller ynkryggar, som duga till ingenting och
icke äro värda att ta upp på en väg ... Usch! jag har
sett så mycken uselhet, och jag minns mitt eget hem ...
Jag tackar Gud hvar dag, att jag icke dragit på mig
ett sådant kors, utan råder mig sjelf och får arbeta i
frid och stillhet i min lilla kammare."

Thilda kastade en stolt blick omkring sig på de
tarfliga men snygga möblerna, det hvitskurade golfvet,
de rena gardinerna och derunder det gröna
myrtenträdet, med hvars krona hon hittills så modigt nekat
att pryda sitt hufvud.

"Men tänk, hvad denna kammare skulle bli ännu
trefligare, om ett litet barn delade den," sade Marina
något tvekande vid minnet af den bullersamma
barnkammaren i hennes eget hem.

"Jo, jag tycker just det! En barnunge, som sprang
här och stälde till oreda ibland alla mina lappar och
mönster och trådnystan ..."

"Men du skulle älska den lilla flickan, det är jag
säker om ... Hon är så vacker ..."

"Dess värre går det för henne ... dess eländigare
blir hon ... Jag vet nog jag, att det till och med finns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free