- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Åttonde delen. Hvardagslif. - Gröna blad. /
142

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 15.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Ja, det var väl du kom ... jag är i en f-ns knipa,"
svarade Gideon och såg sig orolig omkring i rummet,
liksom om han fruktade, att någon lyssnade på dem.

"Nå väl, säg mig nu allra först, hur Marina mår?"

"Derom är icke godt att veta något ... Hon är
icke här!"

"Hvad menar du dermed?"

"Hon är bortrest ... Föräldrarne hafva skickat
bort henne."

Blodet rusade upp till Helworths tinningar; han
sprang upp som en ursinnig och frammumlade en
obegriplig ed; men påminnande sig det löfte om
sjelfbeherrskning han ämnade gifva, tryckte han häftigt
den knutna handen emot pannan och satte sig ned igen.

Vreden och bestörtningen beröfvade honom
emellertid målet för ett par sekunder, och det var ännu
med nästan otydlig röst han sade:

"Har hon icke frivilligt rest sin väg, säger du?"

"Jo, naturligtvis ... det var för att muntra sig ..."

"Hvar är hon då? Det måtte väl icke vara svårt
att finna henne ..."

"Nej, jag förmodar väl det; men jag vet icke,
hvar hon är."

"Vet du icke hvar hon finns? Och du har likväl
varit här en hel dag före mig, och du kom hit endast
och allenast för att skaffa mig alla möjliga
upplysningar om henne ..."

"Ja, det är nog sannt allt det der ... men ser du,
det har händt mig ett f-dt missöde ... Jag kunde icke
göra någonting deråt ... jag ... jag ..."

"Nå hvad? Säg ut, hvad har då händt dig?"
utropade Einar med en vrede och en otålighet, som han
knappt kunde styra.

"Ja det är så otrefligt ... så ruskigt, så ... jag är
som förlamad, som arresterad ... jag vågar icke gå ut
ur mitt rum ..."

"Men, så för fan! Säg då ut, eller ..."

"Lugna dig, Einar ... Se så, lugna dig ... sätt dig
ned i ro och tag saken kallt, som jag gör; jag skall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:51:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/8/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free